Vanliga frågor
Ordlista
Digital suveränitet
Digital suveränitet betyder att en stat, organisation eller medborgare verkligen kan fatta sina egna beslut om digitala aktiviteter, data och tekniska lösningar – och att man kan genomföra dessa beslut utan överdriven beroende av enskilda externa aktörer, plattformar, länder eller lagstiftning. Den digitala suveräniteten omfattar datalagring, bearbetning, infrastruktur och tekniska val. De måste organiseras på ett sådant sätt att systemen har permanent, obehindrad tillgång och verklig kontroll inom sin egen jurisdiktion och i enlighet med aktörens egna värderingar. Digital suveränitet är inte en antingen/eller-situation, utan snarare ett riskhanteringsverktyg där systemen utformas på ett decentraliserat sätt utan kritiska individuella beroenden. Målet är också att säkerställa att viktiga digitala funktioner i samhället förblir under kontroll även under exceptionella omständigheter och kristid.
Datasuveränitet
Datasuveränitet innebär att data – såsom medborgares personuppgifter, offentlig information eller företags affärsdata – kontrolleras av lagar, regler och tillsyn i det egna landet eller den egna organisationen och att data är fritt tillgänglig för dem som har rätt att få använda den. Detta innebär möjligheten att besluta, var data ska lagras, hur de ska behandlas och vem som ska använda dem, utan att beslutsmakten koncentreras till enskilda utländska plattformar eller rättssystem. Datasuveränitet innebär inte fullständig isolering, utan snarare en decentraliserad och genomtänkt arkitektur som undviker att ett enskilt land, en enskild leverantör eller en enskild teknik blir en kritisk svaghet.
Suverän molntjänst
En suverän molntjänst är en molntjänst eller molninfrastruktur som är utformad för att säkerställa att data, applikationer och tjänster förblir inom ramen för lokal lagstiftning, tillsyn och effektiv tillämpning. Det som är viktigt är inte bara datans fysiska placering, utan också att systemet inte är underkastat en enskild stats, plattforms eller leverantörs oproportionerliga makt. En suverän molntjänst stöder decentralisering och riskhantering: den minskar antalet enskilda felpunkter och möjliggör kontinuerlig koppling även i kriser. Sådana lösningar är särskilt viktiga för offentliga tjänster, hälso- och sjukvård och andra funktioner som är avgörande för samhällets funktion.
AI-suveränitet
AI-suveränitet avser förmågan att utveckla, träna, använda och reglera AI-lösningar i enlighet med egen lagstiftning och sociala värderingar, samt att genomföra dessa beslut utan kritiskt beroende av enskilda utländska aktörer eller plattformar. Det omfattar data, modeller, infrastruktur och styrningsmekanismer som används av artificiell intelligens. AI-suveränitet är inte ett absolut tillstånd, utan snarare en process av kontinuerlig riskhantering som undviker situationer där artificiell intelligens funktion, tillgänglighet, kontroll eller tillförlitlighet kan äventyras av externa beslut. Syftet är att säkerställa att AI stöder demokrati, säkerhet och grundläggande rättigheter, även i föränderliga geopolitiska situationer.
Teknologiskt beroende
Att vara teknologiskt beroende betyder att en stat, organisation eller ett samhälle är alltför beroende av enskilda teknikleverantörer, plattformar, länder eller slutna lösningar. Ett sådant beroende kan begränsa beslutsfattandet, undergräva säkerheten och hindra verksamheten från att fortsätta om omständigheterna förändras. Teknologiskt beroende är inte en svartvit situation, utan snarare en ackumulering av risker som kan hanteras genom decentralisering, öppna lösningar och upprätthållande av alternativ. Ur ett digitalt oberoende perspektiv är målet att identifiera kritiska beroenden och säkerställa att ingen enskild teknisk, kommersiell eller geopolitisk faktor blir en avgörande sårbarhet.
Öppen källkod
Öppen källkod avser programvara vars källkod är öppet tillgänglig, synlig och modifierbar i enlighet med villkoren i en vald öppen licens. Öppenhet stöder digital suveränitet eftersom det minskar beroendet av enskilda leverantörer och möjliggör verklig kontroll och implementering av system. Öppen källkod underlättar decentralisering, konkurrens och riskhantering och minskar risken för enskilda felpunkter. Vid offentlig och kritisk användning ökar öppenhet också transparensen och säkerheten. Öppen källkod betyder inte gratis, utan snarare fördelning av makt och information så att kritisk teknik inte är föremål för sluten kontroll. Öppen källkod betyder inte heller att organisationen själv ansvarar för underhållet av programvaran. Programvara baserad på öppen källkod kan också köpas som en tjänstemodell, där leverantören eller leverantörerna sköter underhållet.